Gårdagen (midsommarafton) var lugn och bra..god mat och roliga lekar =) Magnus var väldigt engagerad i att få ihop en fem-kamp, och det tycker jag att han lyckades bra med.
Jag mådde väldigt ill a igår så jag var väl på lite dåligt och hängigt humör. Det är inte så skoj att illamåendet har tagit fart igen..så nu mår jag illa och har halsbränna och kräks igen.
Förra gången jag mådde så här så hade jag ju ändå nåt hopp om att det skulle gå över efter v.12..men nu har jag inga förhoppningar alls att det ska gå över före bebisen kommer ut. Varför börjar man må illa så här igen efter en massa veckor? Jag kan förstå att man gör det i början pga hormonerna...men nu i v.28, varför då?
Min kära man fixade frukost på sängen till mig iaf..jätte gulligt =) Känns lite bättre med illamåendet om jag får äta innan jag kliver ur sängen. Min man är helt fantastisk. Älskar honom så otroligt mycket. Jag drömmer på nätterna och tänker på dagarna att han kommer lämna mej..jag är helt livrädd för det. Men det är väl pga graviditeten..alla hormoner har väl satt sig på hjärnan..och så är jag jätte rädd att jag kommer stå där ensam med en liten bebis.
Men Magnus lugnar mej alltid när jag har sånna tankar, och säger att han aldrig kommer lämna mej..och jag tror honom. Men ändå är jag så panikslagen att det ska hända.
Men vi har det bättre än någonsin nu..och jag tror vi kommer vara tillsammans föralltid.


Jag känner igen det där med drömmarna. Inte kul. Men tur att dom är snälla när man vaknar i alla fall :)
SvaraRaderaNi är så händiga ni! Sliper trapp å allt!