Hade kunnat bli ett besök på förlossningen igår..

Igår var det nära att vi åkte in på förlossningen.. Efter att jag hade gått i flera timmar på Furuvik igår så blev min mage jätte hård och jag blev fruktansvärt öm och svullen. Men det var jag inte speciellt orolig för, för jag tänkte att det var väl helt normalt att bli så efter den ansträngningen..vilket jag fortfarande tror..

Men det som gjorde mej lite orolig var att när jag var på toa vid 9 på kvällen så upptäckte jag att jag blödde lite när jag torkade mej, och jag torkade mej flera gånger och det kom blod varje gång jag torkade.

Men eftersom jag inte hade speciellt ont så blev jag inte så orolig ändå. Men Magnus tyckte att jag skulle ringa nån och fråga om det var normalt iaf. Vad man än frågar bm ang om saker är normalt under graviditeten, så blir alltid svaret:

-Ja, det är normalt. Så jag har gett upp med att fråga, jag bara accepterar att det är jobbigt att vänta barn..

Men det här gången kände jag att det var idé att ringa nån kunnig människa och fråga om blödningar under graviditeten är normalt..?

Så jag ringde min kloka vän Sussanna, och hon rådde mej att ringa sjukvårdsrådgivningen..för en blödning kan ju innebära ganska mycket..behöver ju inte vara nåt att vara orolig för, men det kan ju oxå vara att nåt inte står rätt till.

Så jag ringde rådgivningen och hörde vad dom hade att säga om min lilla blödning. Och efter att ha pratat med en jätte trevlig sköterska blev jag kopplad till en förlossnings läkare i Hudik.

Han förklarde en massa om olika anledningar till varför man kan ha en blödning under graviditeten. Han sa att det kan ju vara så illa att förlossning kan ha startat lite för tidigt..och då måsta jag åka till Gävle i så fall. Jag fick komma in på en kontroll till Hudik om jag kände mej väldigt orolig sa han. Men han sa oxå att eftersom jag inte hade särskillt ont och inte heller blödde så mycket så kunde jag ju oxå avvakta om jag ville. För skulle blödningen avta helt så var det ingen fara sa han.

Så jag och Magnus disskuterade lite och under tiden vi pratade så kände jag en kraftig spark från bebisen (jätte skönt att känna bebisen sparka..då kände vi båda två att det var nog inget att vara orolig för)..och vi bestämde att avvakta och se hur det utvecklades med blödningen, om den skulle fortsätta eller avta..

Idag har jag inte blött nå mer och magen är inte alls lika hård som den var igår och jag är inte lika öm heller. Och jag har känt bebisen sparka som vanligt idag. Så jag tror inte att det är nån fara. Jag ska ju till bm på fredag så jag ska fråga henne vad hon tror..och jag hoppas verkligen att hon tycker att vi ska göra ett ul för att kolla att bebisen mår bra..hoppas, hoppas.